Vem äger beslutet om att använda AI i kliniken?

Artificiell intelligens används i allt fler delar av tandvården – från röntgenanalys och journalarbete till administration och patientkommunikation. Många av dessa lösningar är lättillgängliga och kan användas utan omfattande implementationsprocesser.

Detta gör att teknologin ofta introduceras nerifrån i organisationen: en kliniker testar ett verktyg, en sekreterare automatiserar en uppgift, eller en ledare inför ett nytt system för effektivisering.

När AI börjar påverka arbetsprocesser eller professionella bedömningar uppstår dock en mer grundläggande fråga: Vem har egentligen befogenhet att besluta att sådana system ska användas i kliniken?

Denna artikel förklarar hur beslutsansvaret för AI-användning normalt bör förstås i tandvården och varför detta främst är en fråga om ledarskap och styrningsstruktur.

Vad menas med AI-användning i tandvård?

AI-användning i tandvård innefattar digitala system som analyserar information, genererar förslag eller automatiserar uppgifter baserat på data och statistiska modeller.

I en klinisk vardag kan detta innebära:

• analys av röntgenbilder eller diagnostiska data

• generering av journaltext eller dokumentation

• stöd till behandlingsplanering

• automatiserad patientkommunikation

• analys av administrativa data eller klinikdrift

Dessa system fungerar som digitala beslutsstöd eller automatiseringsverktyg. De producerar förslag eller analyser som människor utvärderar vidare i sitt arbete.

Även om teknologin ofta presenteras som ett verktyg, kan den påverka hur professionella arbetar, hur information tolkas och hur beslutsunderlag utformas.

Därför handlar frågan om AI-användning inte bara om teknologi, utan om organisation, ansvar och styrning i verksamheten.

Var uppstår ansvarfrågan?

I många kliniker används digitala verktyg gradvis och informellt. Ansvarfrågan uppstår först när teknologin blir en integrerad del av arbetsprocesser.

Tre situationer är särskilt vanliga.

När anställda själva börjar använda nya verktyg
Generativa AI-verktyg eller analysverktyg kan vara tillgängliga utan formell implementation. Anställda kan börja använda dem i dokumentation, kommunikation eller analys utan att användningen är förankrad i ledningen.

När teknologi påverkar kliniska bedömningar
Om ett AI-system analyserar röntgenbilder eller genererar förslag till journaltext kan det påverka hur professionella bedömer information.

När externa system integreras i klinikens drift
Många AI-lösningar levereras av tredjepartsleverantörer. Även om teknologin utvecklas externt blir den en del av klinikens operativa arbete när den tas i bruk.

I alla dessa situationer uppstår frågan om vem som faktiskt har beslutanderätt över teknologin.

Vanliga missförstånd

«Den som använder verktyget bestämmer»

I praktiken uppstår AI-användning ofta eftersom individer hittar verktyg som effektiviserar arbetsvardagen. Detta kan ge intrycket av att beslutet ligger hos den enskilde användaren.

I organisatorisk mening är det emellertid verksamheten som bestämmer vilka teknologier som ingår i arbetsprocesser. När ett verktyg påverkar dokumentation, patientinformation eller kliniska bedömningar blir det en del av verksamhetens system – oavsett vem som introducerade det.

«Leverantören avgör hur systemet används»

Teknologileverantörer utvecklar lösningar, men de bestämmer inte hur de används i kliniken.

Användningsområde, integration i arbetsprocesser och tolkning av resultat avgörs av verksamheten som använder systemet. Därmed ligger beslutsansvaret för implementationen hos kliniken själv.

«Detta är en IT-fråga»

AI behandlas ofta som ett teknologiskt förvärv. I praktiken är beslutet mer komplext.

När ett system påverkar kliniskt arbete, dokumentation eller patientkommunikation berör det också:

• professionell integritet

• patientens säkerhet

• internkontroll

• organisering av arbete

Beslutet att använda AI är därför inte bara en teknologisk övervägning, utan också ett ledningsbeslut.

«Beslutet tas en gång»

Implementering av AI uppfattas ibland som ett enkelt beslut: antingen används systemet, eller så gör det inte det.

I praktiken är AI-användning mer dynamisk. System kan uppdateras, ändra funktionalitet eller få nya användningsområden. Därför är beslutsansvaret kontinuerligt – inte bara knutet till första implementationen.

Vad bör finnas på plats i praktiken?

I en tandklinik ligger beslutet om att ta i bruk AI normalt hos verksamhetens ledning eller ägare.

Detta beror på att AI kan påverka:

• kliniska arbetsprocesser

• patientinformation

• dokumentation

• ansvarslinjer i verksamheten

För att hantera detta på ett strukturerat sätt etablerar många verksamheter några grundläggande principer.

Kartläggning av teknologi
Verksamheten bör ha översikt över vilka AI-verktyg som faktiskt används i kliniken. I många fall upptäcks användningen först när den kartläggs systematiskt.

Tydligt beslutandeansvar
Det bör vara klart vem som kan godkänna nya system och vilka överväganden som måste göras innan teknologi används.

Rollavklaringar
Ansvar för implementation, uppföljning och kontroll bör vara definierat.

Mänsklig kontroll
När AI påverkar kliniska bedömningar eller dokumentation, måste det vara tydligt hur anställda kan åsidosätta eller korrigera teknologiska förslag.

Dokumentation och spårbarhet
Verksamheten bör kunna förklara vilka system som används, vad syftet är och hur användningen kontrolleras.

Denna typ av struktur speglar också utvecklingen i europeisk reglering av artificiell intelligens, där verksamheten som använder teknologin har ansvar för hur den tillämpas i praktiken. 

Acteras roll i detta

Actera är etablerat för att ge tandvårdsverksamheter struktur kring ansvarsfull användning av AI.

Vi arbetar inte med teknologiutveckling eller kliniska beslut, utan med styrningsstruktur, ansvarslinjer och dokumentation – så att AI kan användas på ett säkert, förutsägbart och granskningsbart sätt.

Detta innebär bland annat att tydliggöra vem som har beslutanderätt över AI-system, hur användningen dokumenteras och hur verksamheten kan upprätthålla kontroll över teknologin i drift. 

Avslutande reflektion

Artificiell intelligens blir alltmer tillgänglig och i många fall används nya verktyg utan omfattande implementationsprocesser.

Detta gör det extra viktigt att klarlägga vem som verkligen beslutar om användningen av teknologin.

I en klinisk verksamhet ligger detta ansvar normalt hos ledningen eftersom AI kan påverka både arbetsprocesser, dokumentation och patientsäkerhet.

När beslutanderätt, roller och kontroll är tydligt definierade blir teknologin enklare att använda på ett sätt som är både professionellt försvarligt och organisatoriskt förankrat.